söndag 28 februari 2010

Rapport på plats från Chile

27/2 2010, Puerto Montt.

Efter att ha spenderat nästan en vecka i den vackra och charmiga hamnstaden Puerto Montt i södra Chile vaknade jag någon gång mellan kl. 3 och 4 i natt (lokal tid) av att marken var ovanligt skakig. Jag visste sedan tidigare att jordbävningar inte är någon ovanlig företeelse i Chile, men att det oftast rör sig om svagare skalv. Eftersom jag aldrig förut varit med om en jordbävning var jag av naturliga skäl spänd inför tanken att få uppleva ens det minsta av skalv. De jag pratat med sade dock att det var mycket ovanligt med skalv överhuvudtaget i södra Chile, så jag förväntade mig inte att få erfara någon jordbävning under min vistelse i Puerto Montt.

Min första tanke i mitt halvt drömmande tillstånd var att jag inte riktigt visste vad som hände. Min andra tanke var att det faktiskt var frågan en jordbävning, men jag kunde inte riktigt tro det eftersom jag hört att det är mycket ovanligt med jordbävningar i södra Chile; det var nog en dröm trots allt. Någon sekund senare i och med att skalvet växte i styrka och jag hörde de ropa från grannrummet förstod jag att det inte var någon dröm, utan att allt hände på riktigt. Jag hoppade snabbt ur sängen och spräng till dörrkarmen till mitt rum vilken blev en samlingsplats för alla sovandes på övervåningen. Jag kommer inte ihåg exakt hur länge skalvet höll på, men det kändes inte som att det höll på mer än totalt 40 sekunder efter att jag vaknat. Medan vi stod där i dörrkarmen och höll om varandra kändes det som att jordbävningen tilltog i styrka och man kände tydligt hur marken under fötterna gungade. Efter ca 15 sekunder avtog skalvet i styrka och ebbade snabbt ut. Eftersom vi befann oss på övervåningen kändes skalvet mycket starkare än vad det gjorde på bottenvåningen. Efter jordbävningen försökte jag ringa hem till Sverige och berätta att jag och alla andra i min närvaro var oskadda, men elektriciteten hade brutits och internationella telefonsamtal var blockerade. Jag fick vänta tills 11-12-tiden innan jag lyckades nå mina föräldrar som av naturliga skäl var oroliga.

Det visade sig i efterhand att Puerto Montt hade klarat sig undan några nämnvärda skador (mig veterligen). Inte en tesked hade fallit i huset där jag bor, vilket är ganska otroligt med tanke på hur väl man kände jordbävningen. Värre gick det dock för städerna i centrala Chile, framför allt staden Concepción. I Concepción och i Santiago uppmätte jordbävningen över 8 grader på Richterskalen; i Puerto Montt endast 5 grader. Regionerna i mellersta Chile, ända ned till grannregionen norr om den jag befinner mig i, har förklarats katastrofzoner och i skrivande stund har över 200 hittats döda. En konsekvens av jordbävningen var att tsunamivarning utlystes. Delar av Chiles kust har översvämmats och likaså en av öarna utanför Chile. Mig veterligen har tsunamin nått Hawaii och förväntas så småningom också nå Japan.

Händelsen är naturligtvis en stor tragedi för Chile och vi får hoppas och be att inga fler skalv sker samt att räddningsarbetet genomförs effektivt. För Chiles nyvalda president Sebastián Piñera som tillträder sin post den 11 mars innebär jordbävningen att han får en tuff start och att återuppbyggnadsarbetet kommer att dominera mycket av hans första tid som president.

Vår plan var att återvända till Santiago imorgon bitti (söndag), men all flygtrafik har stängts av i 72 timmar så vi blir kvar här i Puerto Montt några dagar extra, vilket bara känns skönt under rådande omständigheter.

Allt väl i södra Chile.
Erik Bylund

Läs mer:
Kraftig jordbävning drabbade Chile
Minst 214 omkomna i jordbävningen i Chile

Se även tidigare inlägg:

Jordbävning i Chile 20100227

1 kommentar:

Ronie Berggren sa...

Skönt att ni klarade er :)