måndag 14 december 2009

Texas republikanska internstrid

Den 2 november 2010 hålls guvernörsval i Texas. Nuvarande guvernör Rick Perry har suttit två perioder, samt hälften av George W. Bushs andra period när denne ställde upp i presidentvalet 2000. Det gör Rick Perry till den längst sittande guvernören i Texas historia (innan dess var George W. Bush den längst sittande). Texas har inga begränsningar kring hur många mandatperioder en guvernör får sitta, och Rick Perry har klargjort att han gärna sitter en ämbetsperiod till. Det har dock orsakat problem eftersom en annan Republikan också är intresserad av posten, nämligen nuvarande Republikanska senator Kay Bailey Hutchison.

Detta har skapat en intern strid bland Republikanerna i Texas om innebörden av begreppet konservativ. Den 2 mars hålls nämligen ett primärval där guvernör Perry kommer att utmanas av Hutchison. I guvernörsvalet 2006 så vann Perry med 10% över sin Demokratiske motståndare Chris Bell, vilket tyder på att Texas verkliga guvernörskamp skulle kunna bli det Republikanska primärvalet snarare än det allmänna valet i november (något som dock förstås inte är helt säkert, vilket beskrivs ytterligare längre ner). Efter nationell standard så skulle Hutchison betecknas som en konservativ. Men inte i Texas, där Rick Perry angripit henne för sin "Washington-politik".

Washington Post skriver:

"Hutchison's decision to chase her long-held dream of becoming governor, and Perry's refusal to yield, have created a messy battle for Republican votes in a state where GOP primaries were generally considered tea parties in the era before "tea party" took on a different meaning.

Perry is leading in the polls as Hutchison, often pinned in Washington because of the health-care debate, struggles to find a clear message and a compelling purpose for her campaign. With the primary scheduled March 2, she has money and history but only about 11 weeks to make her case."


Detta har delat det Republikanska lägret i två delar: men inte i ett klassiskt moderat kontra ett konservativt läger, utan snarare ett konservativt kontra ett neokonservativt läger - med Rick Perry i den starkt konservativa fåran medan i princip hela George W. Bushs Texas-stab slutit upp bakom Hutchison. I mångt och mycket har valet i Texas kommit att handla om den tidigare presidenten George W. Bush - fast inte främst om dennes presidentperiod, utan dennes guvernörskap innan Perry övertog som guvernör. Något som gjort allt extra intressant med tanke på att det råder lite tvekan om att de alla egentligen är vänner - åtminstone tills nu.

President Bush själv intervjuades i CNN i december 2008 och fick då frågan vem han skulle stödja i ett eventuellt guvernörsprimärval i Texas, Hutchison eller Perry - varpå Bush då svarade att han var neutral. Lika neutral har dock inte hans tidigare presidentstab varit. New York Times skriver i en artikel om olikheterna mellan Perry och Bush. Medan Bush var en person som enade Texas (något han kampanjade på att han skulle göra också som president, vara en "uniter" och inte en "divider" - något som dock inte gick lika bra på den nationella scenen) - så har Perry drivit en mer ideologisk politik. Rick Perry själv menar att detta är renlärigt och har många gånger anklagat den tidigare guvernören/presidenten för att aldrig ha varit någon riktigt ekonomiskt konservativ. En kritik som växte till sig ytterligare när Bush i slutet av sin presidentperiod gick emot sitt eget parti och löste ut de fallande bilbolagen med statliga pengar.

Perry har förklarat att de som ställer upp i presidentvalen säljer ut sin själ - något någon medlem av Bush-klanen aldrig skulle säga. I en annan hint mot Bush har Perry förklarat att Texas (som det tveklöst går väldigt bra för i jämförelse med resten av nationen, och liberala grannar som Kalifornien) fått se sitt uppsving först de senaste 10 åren, dvs under hans eget guvernörskap (trots att Bush förde en mycket konservativ skattepolitik i delstaten). New York Times skriver vidare om guvernörsvalets förhållande till tidigare guvernör och president Bush:

"Perry’s opponent in the Republican gubernatorial primary on March 2, 2010, as he seeks a record third full term, isn’t Bush, obviously, but rather the state’s senior U.S. senator, Kay Bailey Hutchison. Nonetheless, as the ex-president spends his retirement giving speeches and scribbling his now-nearly-completed memoirs in Dallas, his ghost hovers over the Texas governor’s race in ways that aren’t immediately obvious. The George W. Bush who was governor was a consummate “uniter-not-a-divider,” and there remain many Texans who fondly recall that model and blame Perry — a big-business booster and social conservative whom Paul Burka, the respected Texas Monthly political commentator, recently described as being “more about politics and ideology than governing” — for its disappearance. The temperamental basis of Hutchison’s campaign is that, unlike her “arrogant” opponent, she will restore comity to governance and thereby make the ever-shrinking Republican Party more attractive to moderates.

By contrast, the Bush who was president has been seen as divisive, and not just by Democrats. Indeed, of late his harshest critics have come from hard-core conservatives who charge that Bush’s federal activism in education, his unbalanced budgets and (most egregiously) his sponsorship of the Troubled Asset Relief Program (TARP) bailout paved the runaway path down which the free-spending Democrats now gallop. While campaigning on behalf of the presidential candidate Rudolph W. Giuliani in Iowa two years ago, Perry himself volunteered that Bush “has never, ever been a fiscal conservative.”


Och guvernör Perrys chefsstrateg Dave Carney, beskriver Bush-Republikanerna med orden: “They’re not conservatives, they’re country-club Republicans.”

New York Times skriver:

When I asked if he really believed Rove was a “country-club Republican,” Carney replied: “Yeah, absolutely. It would be impossible to deny that there are Reagan Republicans and there are Bush Republicans.” To the Perryites, then, the future of the G.O.P. — in Texas and beyond, next March and thereafter — requires buying into Carney’s assertion that yesteryear’s “Reagan Republicans” and today’s “movement conservatives” are one and the same.


Denna kritik som inte är helt osann eftersom Bush mycket riktigt aldrig baserat sin politik på Barry Goldwater- och Reagan-ekonomernas idealism. I somliga avseenden har Bush även fler likheter med Hutchison än med Perry (som var Bushs vice-guvernör):

“Though she scores just as high as Perry on the conservative voting chart, Hutchison has softer edges,” förklarar Bruce Buchanan­, professor i regeringsvetenskap vid the University of Texas. “Like Bush, she comes off as the kinder-gentler practitioner of bipartisanship.”

Hutchisons likheter med Bush och Perrys kritik mot denne har fått Bush-veteranerna att reagera. NY Times skriver:

Today, Bushworld veterans like Karl Rove, Karen Hughes and Margaret Spellings are Hutchison supporters. Most of them happen to be personally close to the senator. But another factor, acknowledges one adviser to the ex-president, is “vindictiveness due to the way he” — Perry — “behaved toward Bush.”


New York Times sammanfattar sedan läget mellan de republikanska lägren med orden:

"The Texas Republican gubernatorial primary is thus shaping up to be a public airing of that national party’s internal discontents. The issues and cultural references in the race are unmistakably Texan. But the contest’s central question — whether a highly popular general-election Republican (Hutchison) can defeat a less-popular Republican (Perry) who nonetheless knows how to excite conservative primary voters — goes to the heart of the party’s overall vitality. In an effort to reclaim Reagan’s scepter, both campaigns are aggressively ignoring the Gipper’s 11th Commandment to not speak ill of fellow Republicans."


Något som snabbt besannades. När tidigare vice-president Dick Cheney förklarade att också han stödde Hutchison, så kommenterade Rick Perrys talesman Mark Miner:

“The Washington establishment likes to stick together.”

Hela situationen blir dock än mer komplicerad eftersom alla kandidater har mycket gemensamt. Hutchison och Bush har gemensamma personligheter - men Perry och Bush har gemensamma yttre karaktärsdrag i fråga om att vara karismatiska. New York Times beskriver i sin artikel Rick Perry med orden: "Rick Perry was doing a fine impression of George W. Bush on steroids." Men Perry och Hutchison har också saker gemensamt, och båda utgör Karl Roves tidiga protegéer, som entrade den politiska scenen på tidigt 1990-tal. Hutchison var finansminister under den demokratiska guvernören Ann Richards - som besegrades av George W. Bush i guvernörsvalet 1994. Det året blev Hutchinston istället Texas senator i Washington. På senare år uttryckte hon dock en önskan att återvända till Texas och försöka bli guvernör, något hon tänkte redan 2006 - men övertalades då att låta bli. New York Times skriver:

"For some time, Hutchison has made no secret of her eagerness to return to Texas. In 2005, she made it clear that she wished to challenge Perry for the governorship. At Perry’s behest, several promi­nent Republicans persuaded her that to do so would be bad for the party. According to two individuals with knowledge of the conversations, Perry or a surrogate called several G.O.P. leaders, including Karl Rove at the White House, and suggested that 2010 would be “her turn.”"


2008 beslöt sig Perry dock för att söka en period till och ställa upp 2010 - vilket skulle ställa Hutchison inför samma val en gång till. Denna gång tänkte hon dock inte avstå och motiverade helt enkelt sin kandidatur med: “Texas deserves the best.”
Men om Hutchison har stöd från Bush-lägret så har Perry stöd från andra. En av dem som ställt sig bakom Perry är Sarah Palin, om vilkens stöd Perry kommenterade med orden:

"Oh my God. Sarah, number one, is a longtime friend, both personal and professional. I greatly admire her. I think she is a principled, serious conservative that is wildly popular in a lot of different circles. I'll take that."


Men även om de två kandidaterna för närvarande är mycket kritiska mot varandra - så har de dock en sak gemensamt: kritiken mot president Obama. Och där är Rick Perry den som inte späder på orden och har förklarat att Obama är "hellbent on taking America toward a socialist country."

Perry har även åberopat det 10:e konstitutionstillägget för att ge delstaten rätt att inte pådyvlas federal politik.

Men trots gemensam kritik mot Obama så har splittringen inom det Republikanska partiet gjort att Demokraterna sett en ljusning. Demokraternas troligaste kandidat kommer förmodligen att bli Bill White - Houstons tidigare borgmästare som pg a mandatbegränsningen som borgmästare gör att han lämnar ämbetet i januari 2010, för att efterträdas av sin partikollega Annise Parker (som härmodagen vann borgmästarvalet i staden). Bill White var en mycket populär guvernör som vann 2005 med hela 91% av rösterna, och 86% i valet 2007. Han kommer således att bli en formidabel motståndare, och även om Demokraterna inte vunnit något guvernörsval i Texas sedan 1990 - så kan en intern strid för massor av pengar, i kombination med en fokuserad Demokratisk kandidatur göra det allmänna valet mycket jämt. Det är i alla fall något Demokraterna hoppas. Men först återstår alltså att se vem som går segrande ur den Republikanska kampen.

Här är en kampanj-ad av Rick Perry:



Och här en Hutchison ad:



Själv vet jag ännu inte vem jag stöder - så jag får tills vidare hålla mig till Bushs svar, nämligen vara neutral i frågan.

Här är Wikipedias artikel om guvernörsvalet i Texas 2010.

Källor: New York Times, Washington Post

Se även tidigare inlägg:

Houston väljer sin första gay-borgmästare 20091214

Kalifornien- kontra Texasmodellen 20091102

Rick Perry: verklighetens superguvernör 20090707

Guvernör Rick Perry står upp för Texas oberoende 20090415

Inga kommentarer: