onsdag 19 augusti 2009

Republikaner för gay-äktenskap

Med Bill Clinton som det stora undantaget så är det höjdarna inom det Republikanska, inte det Demokratiska partiet som i allt större utsträckning önskar se en legalisering av gay-äktenskap (åtminstone utifrån tydliga ideologiska grunder).

Tidigare vice-president Dick Cheney, vars yngsta dotter är lesbisk, har länge önskat att homosexuella ska ges samma rättigheter som heterosexuella i USA. Meghan McCain - dotter till senatorn John McCain, och tillhörande en av USA:s största militärfamiljer - förespråkar konservativa ideal, rätten att bära vapen, och rätten att gifta sig med vem man vill. Och även filmstjärneguvernören Arnold Schwarzenegger förespråkar gay-äktenskap.

En annan av dessa är den konservativa juristen Theodore B. Olson, som arbetat under USA:s två mest konservativa presidenter: Ronald Reagan och George W. Bush. Olson är en ikon inom den konservativa juridiska rörelsen och var en av dem som år 2000 argumenterade inför Högsta Domstolen för det beslut som senare skulle göra George W. Bush till president. Tidigare var han en av dem som stark förespråkade att Clinton skulle ställas inför riksrätt.

Nu arbetar han dock för en annan sak - nämligen att få Högsta Domstolen att fatta ett beslut som stadfäster rätten till gay-äktenskap på samma sätt som domsbeslut tidigare i historien förbjöd rassegerring och stadfäste rätten till abort. Olson har beslutat att dra Kaliforniens lag Proposition 8 - som förbjuder gay-äktenskap - inför domstol.

Orsaken till denna ståndpunkt är i Olsons fall enkel: regeringen ska inte diskriminera. Och Olson är lika mycket emot kvoteringar i dess olika former. Som en av de främsta advokaterna av sin generation i Högsta Domstolen så är hans inflytande enormt - och hans åsikter om saker och ting väger tungt även hos domarna. Hans konservativa grund har dock gjort att han fått kritik från två håll: liberaler och gayrättsaktivister är misstänksamma och inte säkra på att Olson är så uppriktig som han menar. Konservativa undrar varför i hela världen han bytt åsikt i frågan?

En förklaring som båda sidor elaborerar med är att han måste ha någon i sin familj eller i sin närhet som är homosexuell - ungefär som Dick Cheney. En syn på honom som Olson själv är välbekant med:

“For conservatives who don’t like what I’m doing, it’s, ‘If he just had someone in his family we’d forgive him,’ ” förklarade Mr Olson. “For liberals it’s such a freakish thing that it’s, ‘He must have someone in his family, otherwise a conservative couldn’t possibly have these views.’ It’s frustrating that people won’t take it on face value.”

För Olson är det hela dock en ideologisk fråga. Olson blev aktiv inom Republikanerna som ung student på 1960-talet - långt innan den kristna högern trädde fram med sitt fokus på moralfrågor. Olson var en av dem (tillsammans med bl a Ronald Reagan) som stödde den konservativa ideologiska ikonen Barry Goldwaters presidentambitioner 1964.

I sin karriär reagerade han alltid starkt när han såg orättvisor. När han i början av 1980-talet fick frågan från Reagans justitiedepartement om de kunde avfärda en åklagare pg a denne var homosexuell, så skrev Olson att det vore “improper to deny employment or to terminate anyone on the basis of sexual conduct.” Ett svar betydligt mer radikalt då än det är idag. Och under tiden i Bushadministrationen konsulterades han kring tanken på att införa ett tillägg i Konstitutionen som stadfäste äktenskapet som ett förhållande mellan en man och en kvinna, och drar sig till minnes att han då sa: “What were we thinking putting something like that in the Constitution?”

Olson tog sig an situationen i Kalifornien efter det att en bekant som kände en homosexuell person i Kalifornien som förklarat att Proposition 8-beslutet känts som ett knytnävsslag, föreslagit att denne skulle ta kontakt med Olson. Ett förslag som först kändes väldigt främmande eftersom Olson var en känd konservativ jurist. Men Olson nappade efter ett möte hemma hos den gemensamma bekanta i Kalifornien i December förra året.

“I thought, why wouldn’t I take this case?” sa Olson, som betraktar frågan som en medborgarrättsfråga. “Because someone at the Federalist Society thinks I’d be making bad law? I wouldn’t be making bad law.”

Han förklarar vidare att argumenten för Proposition 8 och mot gay-äktenskap inte håller. De som på religiösa grunder vill förbjuda gay-äktenskap kan visserligen ha den åsikten, men det är ingen grund de kan bygga juridik utifrån. Han avfärdar även ett annat argument om att Kalifornien vill uppmana till relationer som leder till förökning, och uppfostran av biologiska föräldrar, genom att säga att om homosexualitet inte är ett val man gör, så kommer en lag inte plötsligt att förmå dem att ingå i heterosexuella äktenskap istället.

Alla litar inte på Olson. Men somliga gör det. En av de homosexuella att inom några dagar vittna inför en kalifornisk domstol där Proposition 8 ifrågasätts sa om Olson:

“He put his arm around me and said, ‘We’re going to plan your wedding in a couple of years — this is going to happen.’ ”

Olsons ställningstagande är mycket intressant ur flera aspekter. Dels är detta en fråga av så stor vikt att det är viktigt för Republikanerna att ta ett tydligt ideologiskt ställningstagande till: att besluta sig om i fall partiet ska lägga tonvikten vid moralkonservatism eller konstitutionell ekonomisk och individuell konservatism - eller fortsätta som hittills, genom att parallellt förespråka bådadera. Olsons syn på saken tycks vara ganska tydlig. Och han är förstås inte ensam i det Republikanska partiet som fått allt fler toppnamn att ansluta sig till den synen på saken.


Det innebär dock inte att gay-rörelsen har fler vänner i det Republikanska än inom det Demokratiska partiet. Tveklöst är fler yngre väljare än äldre anhängare till gay-äktenska och tveklöst är fler gräsrotsaktivister som förespråkar samkönade äktenskap engagerade inom det Demokratiska partiet än inom det Republikanska. Vad detta dock visar är att Republikanerna hellre fattar sina beslut utifrån principer än utifrån såväl rådande opinionsvindar som personliga känslor.

1978 förklarade Al Gore att han ansåg att homosexualitet var onaturligt (fritt citerat, från ett citat i the Economist år 2000) - vad han tycker om frågan idag vet jag inte. Men nästan säkert skulle han inte längre säga så där. Och orsaken till ett nytt ordval beror förmodligen på att opinionsvinden svängt kring frågan - inte pg a att han plötsligt bytt ideologisk filosofi. Att Olson vid ungefär samma tidpunkt förklarade att man inte kunde diskriminera pg a sexuell läggning - och det inom ett parti där moralkonservatismen fram tills dess aldrig stått högre, visar på en ideologisk konsekvens som Demokraterna nästan aldrig uppvisar. Somliga Republikaner är av ideologiska skäl (religiösa) helt emot gay-äktenskap. Andra är av lika ideologiska skäl (konstitutionella) för sådana. Demokraterna slänger dock nästan alltid kappan efter vinden. Obama har sagt att han kanske en dag kommer att ändra sig, och förespråka gay-äktenskap. Men bara det svaret visar att hans ideologiska syn på saken inte är speciellt välgrundad. Han vet inte riktigt vad han tycker i frågan.

Republikanerna är tveklöst det ideologiska partiet inom amerikansk politik (visst, småpartier som libertarianer och konstitutionalister är måhända mer ideologiska - men det är lätt att vara ideologisk när man bara sysslar med teorier - Republikanerna däremot är ett ideologiskt parti som väldigt ofta faktiskt får ta ett väldigt stort praktiskt politiskt ansvar). Att ideologer inom partiet dessutom kan följa sin ideologi konsekvent även när det politiskt inte gynnar dem är dessutom ett gott tecken på ett moget och välutvecklat parti.

Källa: New York Times

Se även tidigare inlägg:

Gay-rörelsen fortfarande skeptisk till Obama 20090805

President Clinton stöder samkönade äktenskap 20090714

2 kommentarer:

olof den andre sa...

Om homosexualitet inte skulle vara ett val man gör så är det något annat eller annan som har "valt" åt en, det kan vara en naturlig selektion som innebär att de som "föds" homosexuella inte bör föröka sig. Är man inte kapabel att känna de känslor som behövs för att föröka sig på naturlig väg så ska man avstå. Om en relation är fullständigt utsiktslös att leda till reproduktion, som alla homosexuella per definition är, så finns inget skyddsbehov av eventuella avkommor ur den relationer, efter som det per definition aldrig kommer att uppstå några. Det finns inget i ett registrerat partnerskap som inte kan regleras genom ett avtal..

Dessutom finns en invändning till, Inga av de argument som används av homsexlobbyn skull vara omöjliga för att argumentera för att acceptera till exempel pedofili eller..??

Ronie Berggren sa...

Utan att här gå in i en lång diskussion om ämnet så anser jag att konservativa i USA bör omvärdera - eller till att börja med utvärdera, sin syn på saken. Och min syn på den amerikanska gay-rörelsen skiljer sig från min syn på den svenska. I USA har homosexuella det i många avseenden mycket svårare än i Sverige - och USA är ett samhälle med ett stort aktivt och utbrett ideologiskt motstånd mot homosexuellas rättigheter.

Här i Sverige är homolobbyn emellertid alldeles för lättstött för att förtjäna någon sympati. En minoritetsgrupp som anser att det är viktigare att inte smädas eller hånas, än det är att garantera rätten för alla att fritt bruka sig av yttrandefriheten förtjänar inget stöd - oavsett om det rör sig om homosexuella som med -lagens- makt vill förbjuda predikanter att kalla dem för cancersvulster, till muslimer som vill inskränka på friheten att kalla Mohammed för pedofil (och jag motsätter mig givetvis också kristna "hädelselagar" - som te x den på Irland).

I USA är situationen (enligt min ringa uppfattning av saken) inte riktigt på det sättet. Där är gay-grupperna mer intresserade av att främja sina egna rättigheter snarare än att inskränka på andras. Och det är en princip jag grundläggande stödjer.

En bekant till mig som i sin ungdom var hippie och sysslade med hallucinogena droger och gruppsex (dock inte manlig homosexuell sådan) hade en gång en diskussion med mig om Saudiarabien, där jag för denne som argument till att Saudiarabien var ett kasst land, sa att de bl a "halshögg homosexuella", varpå han avfärdade argumentet genom att kort och gott konstatera att "gays should be beheaded".

Han är en allmänt snäll och trevlig prick som inte skulle halshugga någon i praktiken - däremot behöver han inga akademiska argument för sina åsikter. Bögsex är äckligt, därför att han tycker det. That´s it.

I ett sunt demokratiskt samhälle bör vem som helst ha rätt att tycka så, på samma sätt som att alla medborgare i ett sunt demokratiskt samhälle bör ges samma medborgerliga rättigheter.

USA är inget perfekt land - men har en balans som är mycket bättre än såväl den saudiarabiska som den svenska - där samhällsnormen i båda fall är extremt ensidig, och där den grundläggande demokratiska samhällsstrukturen förtrycks av grupper som inte tror på, eller förstår vad denna demokratiska samhällsstruktur innebär. USA har en sådan balans pg a att så många amerikaner (i båda läger - men mest det Republikanska) har en så stark tro på den konstitution landet är baserat på, som är byggt på dessa principer.