Det är inte lätt att heta George W. Bush i dessa dagar. Bush har den senaste tiden fått se sig själv beskjuten från precis alla håll: givetvis från Demokraterna, med Barack Obama i spetsen, som ständigt talar om Bushs fel, Bushs misstag och som kampanjtema drivit tesen att McCain kommer att innebära fortsättningen på Bushs politik (något Obama helt uppenbart menar i negativ bemärkelse).
Men Bush har också fått stark kritik från sitt eget parti - och sin egen partibas. I synnerhet nu efter regeringens intervention i marknadskrafterna, som konservativa menar dels är ideologiskt felaktigt, och del är att verkligen kasta skattepengar i sjön. Bushs neokonservativa agenda - som skiljer sig från den klassiskt konservativa agendan om en liten statsmakt med nattväktarstatsideal (med politiker som Ron Paul som förespråkare), börjar i konservativa Republikaners ögon te sig i nästan socialistiska proportioner.
Bushadministrationen och de evangelikala grupper som Bush tillhör har placerat socialkonservatismen i främsta delen av det konservativa rummet. Ekonomisk konservatism (fiscal conservatism) har kommit i andrahand och mest handlat om att hålla skatterna låga, inte att hålla staten borta från inblandning. Bush och hans evangelikala anhängare stödde tydligt statlig finansiering till hjälporganisationer, skolväsende et c.
Just denna neokonservativa mitten-position - gör dock att Bush just nu angrips från alla håll: Demokraterna kan utmåla honom som en elak Republikansk hök (vilket han inte är och aldrig varit), och de konservativa Republikanerna kan se honom som en syndabock som numera nästan flörtar med Demokratiska (anti-amerikanska) socialdemokratiska ambitioner.
Det gör att Bush i nuläget knappast betecknas som populär av speciellt många. Däremot gör samma mitten-faktor att Bush kommer att få ett gott omdöme av historien. För även om han i en het valmiljö som denna är en polarsierande faktor - så kommer han, när han - till skillnad från detta val - i framtiden inte längre personligen har någon betydelse för hur folk kommer att rösta - att vara en president alla sidor och båda partier kan se något positivt i. Redan nu, i rådande stund av politisk hetta - har Obama tillkännagivit att han tycker Bushs initiativ till och stöd för trosbaserade hjälporganisationer varit något bra - och något Obama också lovat att fortsätta om han blir vald. Han har också erkänt Bushs enorma hjälparbete för att motverka AIDS i Afrika. Från Republikanskt håll kommer man alltid att kunna framhålla att Bush sin stora statsapparat till trots - likväl höll skatterna låga, och stod för en tydlig social konservatism som på så vis hjälpte att bevara den moraliska standarden i amerikansk kultur och politik. Och för alla amerikaner - oavsett partitillhörighet - så kommer Bush i historien alltid bli ihågkommen som den president som vägrade att kompromissa i kampen mot terrorismen och efter 9/11 - med skyhöga opinonssiffror utan motstycke i amerikansk historia - höll sin arm om en åldrad brandman vid ruinerna av World Trade Center i New York i en megafon ropade åt den samlade skaran som skrek att de inte kunde höra honom: "I can hear you! The rest of the world hears you - and those who knocked these buildings down will hear all of us soon!"
Jag vet att jag är partisk och själv bedömer jag Bush som en av USA:s bästa presidenter någonsin (av uppenbara skäl dock långt efter en del andra presidenter) - men jag tror att också historien kommer att bedöma honom som den rätta presidenten för just den tid han befann sig i.
2 kommentarer:
"Demokraterna kan utmåla honom som en elak Republikansk hök (vilket han inte är och aldrig varit)"
Så du menar att hans krigsbenägenheter, inklusive oprovoserad attack mot ett Irak underrättelsetjänsten visste inte var något hot, respektive aktivt arbetande för tortyr (något som alla demokratier bör skämmas för att använda), samt den aktiva politik för att ignorera de andra kammrarna, som tex. att skriva "tillägg" till lagar för att göra dom odugliga när han inte gillar dom, enbart tillsätta "egna" dommare med politisk inrikting som kriterier istället för kompetens, och ignorerar beslut och lagar mot hans beslut.
Slutligen hans användande av "terrorhotet" som skrämsel varje gång en ny opopulär lag för att försämra uttrycksmöjligheter eller införa övervakning, elektronisk eller "vanlig"
Detta skulle alltså INTE vara "hökpolitik?". isåfall skulle jag vilja veta vad "hökpolitik" är
Visst kommer världen att komma ihåg honom som den presidenten under WTC-attacken. Men tror du inte att han också kommer att bli ihågkommen som den som mycket hellre ville kriga mot Irak, misslyckades att fånga den ansvarige för WTC, anvämdande attentatet för att genomföra väldigt många odemokratiska och konstitutionsbrytande lagar, samt förespråkade och godkände tortyr.
Att han stött och stöder många diktatorer och odemokratiska länder, inklusive kärnvapenframställande sådan är inte heller något du skall glömma.
Det skall en väldigt dålig president ,varesig demokrat eller republikan för att inte ge igen efter ett WTC-attentat, se dock hur mycket han velat knyta Irak till WTC trots alla som sagt emot, samt att de som sagt var både misslyckat att fånga Bin Laden, samt att han sett till att Al-Quida har gått från att vara illa ansedda i muslimska världen, till vitt spridda och ofta ansedda som frihetshjältar. Det är en stor del av Bush arv till eftervärlden.
Skicka en kommentar