onsdag 24 januari 2018

Björn Norström: Varannan pensionärernas - Sverige vs. USA

Som vi väl vet får migranter i Sverige förtur till precis allt numera, inklusive bostäder, samtidigt som svenskar, inte minst pensionärer, lågprioriteras. I min amerikanska hemort sker en helt annan prioritering där kommunens bostadsprogram för nybyggen prioriterar pensionärer, vilket skapar en positiv dominoeffekt för kommunens hela bostadsmarknad, utöver ett tryggare samhälle.

Sverige har aktivt skapat otaliga massiva och i princip olösliga problem genom extremt oansvarig migrationspolitik. Bostadssituationen är ett av ett stort antal exempel. Unga svenskar som vill flytta hemifrån hittar inga bostäder samtidigt som bostäder för pensionärer görs om till flyktingförläggningar. Kort och gott, migranter högprioriteras och svenskar förpassas till soptippen.

I min hemkommun i Vermont råder det rakt motsatta prioriteringar genom ett ansvarigt bostadsprogram som prioriterar den infödda lokalbefolkningen och dessutom områdets pensionärer.

I min hemkommun byggs det numera i princip bara lägenheter och sk. condominiums eftersom det inte finns tillräckligt med fysisk landyta att bygga fler villor för att tillmötesgå befolkningsökningen och bostadsbehovet. Kommunen har dock en regel som säger att ett visst antal nybyggda lägenheter och condominiums måste vara avsatta för enbart pensionärer. Konkret betyder detta att om en lägenhetsbyggnad slås upp för den generella befolkningen måste samtidigt en andra liknande byggnad, antingen direkt intill eller i ett annat område i kommunen, byggas där enbart pensionärer får bo.

Precis som i Sverige ökar antalet pensionärer i USA och även i min hemkommun i Vermont. Därmed ökar naturligtvis behovet av värdiga bostäder åt denna hederssamma grupp som byggt upp Sverige respektive USA. Skillnaden mellan Sverige och min amerikanska hemkommun är dock att pensionärerna här prioriteras som de naturligtvis borde, inte minst genom kommunens regler i samband med nybyggda bostäder. Tanken bakom detta är enkel. Pensionärerna har gjort sitt genom livet och måste naturligtvis ackommoderas på ett värdigt sätt i slutfasen av livet, en inställning Sverige numera tyvärr förkastar. Denna sunda och till synes självklara prioritering leder även till en hälsosam och stabil bostadsmarknad som gynnar områdets barnfamiljer.

Många av kommunens villor ägs nämligen av just pensionärer som på ålderns höst frivilligt vill flytta till en lägenhet för att slippa skotta snö, ta hand om en trädgård samt allt annat arbete som kommer med att vara villaägare. Samtidigt är intresset stort bland barnfamiljer i området att flytta in i en villa i min hemkommun eftersom min kommunen anses vara utmärkt för just barnfamiljer, inte minst tack vare den höga kvaliten på kommunens skolor men även för den generella tryggheten och säkerheten som råder här.

Kommunen har klarsynt under flera år insett att den kan slå två flugor i en smäll genom att avsätta en viss andel nybyggda lägenheter och condominiums för enbart pensionärer. Genom att erbjuda hela byggnader med fina lägenheter och condominiums enbart för pensionärer väljer många villaägande pensionärer att sälja sina villor så de kan flytta in i en lägenhet med alla fördelar det betyder för en pensionär. Det leder till att villor blir till salu för barnfamiljer som vill flytta från en lägenhet och in i en villa med alla fördelar det betyder för en barnfamllj.

Kontentan är att kommunens prioriteringar genom en väl genomtänkt bostadspolitik och bostadsbyggande därmed tillfredsställer bostadssituationen för både pensionärer och barnfamiljer i kommunen på ett natuligt sätt på en och samma gång. Genom att föra en genomtänkt, ansvarig och långsiktig bostadspolitik har min kommun inte upplevt någon bostadsbubbla eller medkommande bostadskrasch som många andra kommuner runt om i USA upplevt, utan villapriserna i min kommun stiger stabilt men kontrollerat, kring 4 procent per år. En stabil och hälsomsam bostadsmarknad har alltså skapats där både pensionärer och barnfamiljer har möjligheter att hitta lämpliga bostäder för deras behov.

Vidare undviks det massiva problemet som Sverige numera brottas med nu där allt fler bostadsområden tas över av unga manliga migranter som leder till de ökända sk. "no go-zonerna", vilket i sin tur leder till otaliga andra problem i samhället, inte minst utanförskap, arbetslöshet, skolproblem och kriminalitet.

Häromdagen meddelade min kommun att den godkänt bygget av två byggnader på en ledig markyta som tillsammans ska inhysa kring 70 lägenheter. Lägenheterna i den ena byggnaden ska enbart vara avsatta för pensionärer. Min familj promenerar igenom det specifika området regelbundet eftersom det endast ligger ett par kilometer från vårat hem.

Som invånare har jag därmed ett stort intresse av att veta hur utvecklingen i det specifika området kan komma att ske när 70 lägenheter nu ska byggas där. Naturligtvis känns det betydligt tryggare att veta att dessa nya byggnader kommer vara bosatta av 50 procent amerikanska pensionärer i jämförelse med ett scenario där 50 procent av lägenheterna hade varit avsatta för unga, manliga, testosteronfyllda migranter från tredje världen, inte minst eftersom jag har en tonårsdotter som promenerar igenom det området till och från skolan.

Avslutningsvis kan jag nämna att Donald Trumps skattereform redan har positiv påverkan på mitt liv. Såväl mina räkningar för naturgas samt elektricitet ska nu gå ned då båda dessa företag officiellt hänvisar till skattereformen som anledning. Även min och min frus nettolöner kommer stiga inom kort eftersom den federala inkomstskatten sänkts.

De som hävdar att amerikanska medelklassen inte kommer påverkas positivt av Trumps skattereform har alltså redan fått brakfel eftersom min familj tillhör just den amerikanska medelklassen som börjar se positiva resultat.

Björn Norström är amerikansk medborgare och har bott i USA sedan 1993. Han bor för närvarande i Vermont där han arbetar som lärare i IT. Björn är utbildad och licenserad lärare i amerikansk historia och samhällskunskap, engelska som andraspråk samt IT.

tisdag 23 januari 2018

Amerikansk storbank investerar 20 miljarder i dollar tack vare Trump

USA / EKONOMI Under tisdagen meddelade den amerikanska storbanken JP Morgan att de nu ska investera hela 20 miljarder dollar i USA som ett direkt resultat av Donald Trumps skattereform och avregleringar.

JP Morgan är den första storbanken som storsatsar inom USA som resultat av Donald Trumps presidentskap och efterföljande avregleringar oh skattereform. Banken ska nu investera 20 miljarder dollar över fem år där bland annat 22,000 av bankens lägst avlönade får en 10 procent löneförhöjning. Banken ska även anställa 4,000 nya medarbetare. Vidare ska JP Morgan öka donationerna till välgörenhet i diverse kommuner runt om i USA med hela 40 procent till 1,75 miljarder dollar per år.

Björn Norström är amerikansk medborgare och har bott i USA sedan 1993. Han bor för närvarande i Vermont där han arbetar som lärare i IT. Björn är utbildad och licenserad lärare i amerikansk historia och samhällskunskap, engelska som andraspråk samt IT.

måndag 22 januari 2018

Senaten kompromissar, statsförvaltningen öppnar sannolikt inom kort

Den amerikanska Senaten gjorde en kompromiss under måndagen som betyder att statsförvaltningen återigen kan öppna snart. 81 senatorer röstade för att en sk filibuster inte ska sätta käppar i hjulet medan 18 senatorer röstade mot förslaget att undvika en filibuster. Det betyder att en enkel majoritet endast krävs för att budgeten ska godkännas till skillnad från en 60 procent majoritet. När väl budgeten godkänns i Senaten måste den även godkännas i Representanthuset där endast en enkel majoritet krävs med.

Björn Norström är amerikansk medborgare och har bott i USA sedan 1993. Han bor för närvarande i Vermont där han arbetar som lärare i IT. Björn är utbildad och licenserad lärare i amerikansk historia och samhällskunskap, engelska som andraspråk samt IT.

Därför bör Republikanerna gå med på Demokraternas kompromiss

Som vi väl vet är den amerikanska statsförvaltningen för närvarande stängd eftersom Senaten inte lyckats kompromissa om en budget där DACA (barn som anlände till USA illegalt under en definierad tidsperiod tillsammans med sina föräldrar där strikta regler gäller för att kvalificera sig till DACA) står i centrum. Under söndagen meddelade det Demokratiska partiet att de nu ger efter om Mexiko-muren om Republikanerna ger efter om DACA. Republikanerna vägrar dock denna kompromiss, vilket är ett misstag. Republikanerna bör tacka ja till Demokraternas utsträckta hand och kompromiss av flera anledningar.

För det första är en kompromiss alltid att föredra eftersom det minskar och läker en redan extremt splittrad och skadad Kongress. Kongressen får för närvarande godkänt av endast 18 procent av amerikaner, vilket beror på att institutionen aldrig lyckas kompromissa om något, vilket betyder att Kongressen inte längre lyckas åstadkomma speciellt mycket. Samma låsning gällde under Obama. Det betyder att presidenten genom exekutiva ordrar roffar åt sig allt mer av makten för att få jobbet gjort som Kongressen inte lyckats med. Oavsett vem som är president är det inte bra att maktbalansen förändras till fördel för presidenten där presidenten börjar stifta allt fler lagar och regler då Kongressen inte längre är kapabel att utföra den uppgiften.

De senaste åren har Kongressen och landet som helhet blivit allt mer polariserat så att Kongressen kompromissar är ett steg i rätt riktning beträffande enighet. En kompromiss betyder även att majoritetspartiet i Kongressen respekterar ett önskemål hos minoritetspartiet samtidigt som minoritetspartiet erkänner att majoritetspartiet kan driva igenom en viktig politisk åtgärd som dessutom presidenten vill förverkliga. Ingen blir 100 procent nöjd men ingen blir heller 100 procent missnöjd. Republikanerna och presidenten får sin mur och Demokraterna får sin amnesti för 700,000 illegala invandrare, varav många av dessa anlände som småbarn och därmed inte ens känner till sitt ursprungsland.

Dessutom är majoriteten av Republikanska väljare, hela 72 procent, positiva till att rädda DACA så för majoriteten av partiets väljare är en sådan kompromiss faktiskt inte ens en prestigeförlust. Även 82 procent av oberoende väljare och 96 procent av Demokratiska väljare vill rädda DACA. Kort och gott, den stora majoriteten av amerikaner oavsett politisk inställning vill rädda DACA.

För många Republikanska och oberoende Trump-väljare blir en sådan kompromiss en storseger eftersom DACA räddas och en mur kan byggas samtidigt som många Demokratiska väljare ser en sådan kompromiss som en delseger eftersom DACA iallafall räddas. Som minoritetsparti får Demokraterna anses vara nöjda om de vinner en delseger som denna i en kompromiss. Även oberoende Hillary-väljare blir sannolikt hyfsat nöjda att iallafall DACA räddas.

Republikanerna bör även ta hänsyn till att Mexiko-muren har betydligt större långsiktiga konsekvenser än DACA. Många av de framtida 700,000 DACA-individerna som skulle få amnesti under en kompromiss kommer sannolikt att bli Demokratiska väljare. Dock bor ett betydande antal av dessa i redan starka Demokratiska fästen såsom Kalifornien och New York. Därmed spelar det inte så stor roll om de röstar på det Demokratiska partiet i framtiden eftersom partiet högst sannolikt vinner de delstaterna oavsett röster som kommer från före detta DACA-individer.

En mur har dock massiva långsiktiga konsekvenser. Mur-prototyperna som testats av militären visar sig vara i princip omöjliga att klättra över och penetrera såvida man inte använder betydande explosiva medel. Kort och gott, för majoriteten av migranter blir en mur därmed närmast omöjlig att korsa illegalt. Staden El Paso i Texas är bevis på att såväl illegal migration av droger som människor minskar kraftigt där någon form av barriär står upprest mellan länderna. En betydligt bättre mur än barriären mellan El Paso och Mexiko har naturligtvis ännu bättre effekt. Detta borde Republikanerna inse och ta vara på nu när Demokraterna är villiga att bygga en bättre barriär under en längre sträcka på gränsen mot Mexiko där geografin tillåter sådant bygge.

I grunden handlar murbygget naturligtvis inte om att stoppa migration. Det handlar om att har ordning, reda och kontroll över migrationen och samtidigt stoppa illegal migration av människor, droger, vapen och slutligen terrorister. IS och Al Qaida har nämligen sedan en tid tillbaka undersökt och dessutom sannolikt även redan verkställt möjligheterna att smuggla in terrorister och vapen i USA genom att korsa gränsen illegalt där inga barriärer finns. Ett murbygge handlar således slutligen om nationell säkerhet i syfte att förebygga terrorattacker, men även att förebygga problemen som kommer med illegala invandrare som deltar i gäng såsom det extremt ökända gänget MS-13 som består av just illegala invandrare från framförallt El Salvador.

Oavsett politiska strategier inför höstens Kongressval vore en kompromiss det bästa för USA och det amerikanska folket. Därför bör Republikanerna acceptera Demokraternas söndagsbud att bygga en mur mot Mexiko i utbyte mot att DACA räddas.

Björn Norström är amerikansk medborgare och har bott i USA sedan 1993. Han bor för närvarande i Vermont där han arbetar som lärare i IT. Björn är utbildad och licenserad lärare i amerikansk historia och samhällskunskap, engelska som andraspråk samt IT.

söndag 21 januari 2018

Demokraterna i Senaten godkänner Mexiko-mur i utbyte mot DACA, Republikanerna vägrar kompromissa

Under söndagen meddelade Demokraterna att de är beredda att godkänna en mur mot Mexiko i utbyte mot att DACA räddas. Detta ligger i linje med vad Donald Trump länge förespråkat som rättvis kompromiss.

Dock motsätter sig Republikanerna i Kongressen en sådan kompromiss. Det betyder att Demokraterna och Trump i princip kan komma överens men att Republikanerna sätter käppar i hjulet. Detta kan betyda att opinionen och skuldbeläggningen nu kan svänga mot Republikanerna då Republikanerna kan utpekas som obstruenter och ovilliga att kompromissa i syfte att öppna statsförvaltningen igen.

Enligt CNN-undersökningen vill hela 72 procent av Republikaner i USA rädda DACA så om partiet i Kongressen vägrar denna kompromiss går det sannolikt emot deras egna väljares vilja, vilket i sådana fall kan straffa partiet i höstens Kongressval.

Björn Norström är amerikansk medborgare och har bott i USA sedan 1993. Han bor för närvarande i Vermont där han arbetar som lärare i IT. Björn är utbildad och licenserad lärare i amerikansk historia och samhällskunskap, engelska som andraspråk samt IT.